Grötfrukosten som spårade

Jag: Förlåt älskling!
Dylan: Förlåt för vadå?
Jag: För att jag är lite sen med din frukostgröt, jag vet att det börjar bli dags för din första sovstund typ nu.
Dylan: Ja, jag börjar faktiskt känna mig rätt så sömnig. Men vänta, sa du gröt?
Jag: Japp! Risgröt med banansmak, your favorite!
Dylan: Äsch, sova kan vi göra i himlen. Gröt, gröt, gröt!
Jag: Så du vill ha en tallrik gröt då, och sen sova?
Dylan: Gröt, gröt, gröt! Hur tydlig måste jag vara, ser du inte hur jag sparkar med benen i ren extas?
Jag: Oj, du vill verkligen ha gröt!
Dylan: Gröt, gröt, gröt!
(Gröten gör entré.)
Dylan: Aaaaaa! Ser du hur stort jag gapar?
Jag: Ja älskling, den kommer. Måste bara blåsa lite så den svalnar först. Den är lite för varm.
Dylan: Aaaaaa! Men nu då?
Jag: Alldeles, alldeles strax... Så! Nu!
Dylan: Aaaaaa! Åh! Mums, mums, mums! Mera!
Jag: Okey, ta det lite lugnt! Jag hinner ju knappt fylla skeden igen.
Dylan: Aaaaaa! Mums! Mera!
Jag: Åh va duktigt du äter!
Dylan: Aaaaaa! Mums! Men åh mamma, nu börjar det klia igen!
Jag: Vad börjar klia?
Dylan: Det är de där rackarns tänderna som är på väg! Åh mamma det kliar så!
Jag: Såja gubben, du är jätteduktig, men inte klia nu när du har munnen full med gröt är du snäll.
Dylan: Måste... klia... nu!
Jag: Nej!
Dylan: Kan... inte... motstå!
Jag: Nej!
Dylan: Åh så skönt! Aldrig har väl ett par fingrar smakat så ljuvligt!
Jag: Men gubben, nu har du ju gröt på hela händerna!
Dylan: Åh! Nu kliar det igen!
Jag: Kliar tänderna igen?
Dylan: Nej inte tänderna, det kliar i ögonen. Börjar bli så trött, måste gnugga ögonen.
Jag: Nej, nej, nej! Du har ju fullt med gröt på händerna!
Dylan: Oups! Försent...