Ovanligt morgonpigg Dylan plockades upp av mannen vid tio över sju imorse innan han åkte för att träna, och bar med sig ett talande budskap till sin trötta mor. För egentligen "Who needs sleep?" det är ju så överskattat. Så vi gick upp och åt frukost. Sen gosade vi faktiskt ner oss i sängen igen och somnade om, båda två. Tills ett par skator landade på fönsterbrädan till vårt sovrumsfönster och började knacka med sina näbbar. Som sagt, who needs sleep, men då var klockan nio i alla fall.
Sen vart det bebisfika och mammafika med ananas-tema. Kall ananasgröt och ananspaj, nästan samma sak, fast jag skulle inte vilja byta.
Vid lunchtid så hade Dylan ett litet mini-genombrott då han upptäckte sin egen skugga. Mycket festligt att titta på!
Sen promenerade vi till ICA, posta några brev, köpte lite pålägg, lite toapapper som ni ser håller på att trilla ur vagnen här, och grönt vaniljte. Sen gick vi hem igen och väntade på att pappa slash mannen skulle komma hem. Slut for idag, tack för idag!
Ni ser ut at ha haft en grymt mysig dag!
SvaraRaderaMysig var rätta ordet!
SvaraRadera