Okey, here we go!

Nu kan jag officiellt blogga ifrån min iPhone. Så att ni vet alltså.

/bloggat från iPhone

Come again soon!

Med start idag och ungefär fem dagar framåt så kommer det att vara full agenda för min del! På onsdag den 3:e så börjar nämligen kyrkans stora ungdomskonferens Youth 2010 som sen håller på till och med söndag den 7:e november. Och eftersom jag har ansvaret för att se till att annars ganska kala lokaler känns mysiga och välkomnande, så innebär dagarna fram tills den börjar mer än fullt upp! Släng dessutom in en snart nio månader gammal grabb i leken, en födelsedagsfest på lördag kväll och ett workshop pass som ska förberedas, så ska vi nog se till att jag inte ska behöva rulla tummarna de kommande dagarna. Men vi är såklart fler som ska jobba med det! Så fina medarbetare och det faktum att jag tycker att detta är jättekul är en stor hjälp! Men här på bloggen hinner jag nog inte dyka upp så värst mycke förens på torsdag, om ens då. Men man ska aldrig säga aldrig! Kanske får jag ett ryck och börjar mobilblogga? Vem vet. Sen, nästa vecka så tänkte jag att ni skulle få titta in lite hemma hos oss, som det har funnits önskemål på. Ni ska dock veta att vi bor i en liten hyresrätt i Uppsalas utkant och inte direkt en spännande exklusiv våning i Paris, om nu någon trodde det. Men mer om det sen! Nu, som sagt, come again soon!

Vad är det för en dag?

Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag! För det är Johannas 25-årsdag! Hurra, hurra, hurra! En fantastisk dag har jag haft! Mycket tack vare min underbara fantastiska man och min fina son! Dagen startade med obligatorisk skönsång som uppvaknande, följt av denna fantastiskt fina frukost på tu man hand!

Fruktsalladen kräver en close-up! Men inte ens det gör den rättvisa! Den var, som vi säger hemma hos oss, mumsalibaba! Dagen fortsatte sen med sushi-lunch med svägerskan, lite häng med syrran på stan, hem till mamma och pappa för nybakt äppelkaka med te, följt av en mysig promenad. Sen kom mannen hem med pizza och blommor och nu väntar film! En kanondag som jag gärna gör om, om ett år eller så. Man måste ju hinna längta lite också! Och fina presenter, det har jag också fått! Och på lördag ska det firas på riktigt med vännerna! Men nu ska jag njuta slut på den här dagen! Tack för idag!

Tänk så mysigt man kan ha det!

Bland det mysigaste jag vet är att bada med Dylan! Och imorse så tog vi oss ett långt skönt bad! Han är så gosig! Tre ord behärskar han även numera, med större och större förståelse för innebörden. Hej, som var hans första ord, mamma och pappa som kom ungefär samtidigt för cirka en vecka sen. Så idag satt han i badet och upprepade: "Hej pappa, pappa, pappa" hela tiden. Mamma säger han dock oftast när han börjar bli lite trött, eller när han är hungrig. Samband? Ja, barn är smarta. Förra veckan härmades han även och gjorde klickljud när man klickade med tungan, men det har han nu slutat med. Det är väl nya saker att upptäcka. Tänk allt som bearbetas i den där lilla hjärnan varje dag. Tänk alla sinnesintryck och känslor som upplevs för första gången! Det känns som han alltid har funnits, vår lilla kille, men för bara åtta och en halv månad sen så hade vi aldrig ens sett varann. Förutom på ultraljudet då förstås. Och jag är så glad och tacksam för varje dag jag får ha honom i mitt liv!

Kedjereaktionsmänniskor får aldrig någonting gjort

Ofta när jag ska göra något så startar en kedjereaktion utan slut. Som imorse. Jag skulle dammsuga upp lite smulor under Dylans stol ifrån frukosten. Så jag går till garderoben där dammsugaren står. Där upptäcker jag att jag ställt en IKEA-kasse kläder som ska vikas på dammsugaren, så jag måste ju plocka bort den. Men den vill jag lägga på vår säng, så att jag sen kan sortera den. Så jag tar den till sovrummet, där jag upptäcker att sängen först behöver bäddas innan jag kan ställa kassen därpå. Men, då måste jag ju klä på mig också, för jag vill ju lägga pyjamasen under kudden innan jag bäddar in den. Så jag klär på mig, lägger pyjamasen under kudden, bäddar sängen, ställer kassen där på och går sen tillbaka ut i köket och trampar rakt i smulorna. Just det! Dammsugaren skulle jag ha ja. Men oj vad jag är hungrig, jag äter lite frukost först. Tar fram frukostgrejer. Dylan börjar gny och trycka lite. Men oj ska du babba!? Går till pottan, sitter där ett tag och sjunger imse vimse spindel medans Dylan gör sin business. Ser att han ser trött ut, lägger honom och, har i skrivandets stund varken ätit frukost eller dammsugit upp smulorna. Finns det hjälp för detta? Eller är jag evigt dömd?

Update: Eller så räcker det tydligen att se det svart på vitt för att skämmas tillräckligt mycke så att man genast dammsuger och äter frukost inom loppet av fem minuter. Kanske ska börja med en tisdagsbikt för att få fart på veckan.

Fåtöljen som fick en andra chans

Den här fåtöljen har jag fått av min ingifta faster efter hennes farmor, om jag minns det hela rätt. En söt fåtölj, men extremt sliten och nedsutten. Och även om jag gillar att pyssla och smårenovera möbler och så, så är denna modell med tjugosju klädda knappar inget jag spontant ger mig på att klä om bara sådär.

Så jag lat-klädde om den. Stoppade om sittdynan, för det kunde jag inte komma ifrån, och lappade den sedan. Så i väntan på lite äkta kärlek, eller eventuellt som plan B lyder, att jag ska brodera den, så ser den i alla fall anständig ut!

Mama's boys!

Mannen är allt som oftast ledig på fredagar, och så även idag! Härligt! Strålande sol har vi haft hela dagen också, och inte en snöflinga till skillnad från huvudstaden. Fast vi har tyvärr mest vart inne ändå. Eller tyvärr och tyvärr, vi har ju myst!

Bilderna är dock lånade från en annan ledig fredag, men de var minst lika mysiga idag, mina grabbar, det kan jag lova!

Och så när som på några småredigeringar så är det faktiskt mannen som har fixat å grejat lite med bilderna i Aperture och gjort dem så fina! Han är bra till mycke han! Han är så bra så att han har åkt in för att hjälpa till med ungdomsmötet i kyrkan ikväll, så Dylan och jag får äta sourecream-bernaise chips och M&M's själva framför Idol. Men sen kommer han hem! Ha en fin fredagskväll på er!

Converse idag i alla fall

Det blev ingen snöstorm i Uppsala idag. Det blev klarblå himmel, strålande sol med hög och klar frisk luft. Jag klagar inte. Till och med firade lite med att ta på mig långklänning och, Frida, chockrosa strumpbyxor som dock endast skymtar lite i denna bild. Mer sån här höst, så tror jag nog att jag ska klara av den klibbiga mörka som kommer sen.

En rosa dag är nu till ända

Jag var faktiskt ganska så rosa idag ändå! Puderrosa klänning...

Rosamönstrad sjal...

Och rosa Converse som jag fått av min fina man. Kanske sista gången jag kunde använda dem i år med tanke på den stundande snöstorm som utlovas. Nåja. Vi får väl se. Heja rosa i alla fall!

Rosa...

Dags att klä sig i rosa då, en smärre utmaning med min garderob då jag aldrig varit någon "rosa-tjej". Men en omöjlighet, det borde det inte vara! Så jag återkommer, i rosa! Ska försöka få till bloggning från min iPhone också. Skäms på mig som ha en så fin ny telefon och inte styrt upp det än. Det var väl typ halva syftet med att jag skaffa den. Förresten nån som har ett bra tips på en väl fungerande blogg-app? Har hört att bloggpress ska va bra, om det nu var så den hette? Nån som vet?

Update: Ja alltså, det är ju för att haka på Frida i hennes rosa-vecka med bröstcancer-tema som jag kör på rosa idag. Ifall ni hade missat det alltså.

Prickar, på en tisdag.

Ja idag har väl inte vädret varit det roligaste, så jag försökte istälet att klä mig lite roligare. Eller ja, i alla fall roligare än mysbyxor. Prickig volangklänning i mörkblått, en kofta jag gillar och vita Converse som fick bytas ut mot gummistövlar eftersom det började regna igen när vi skulle promenera till affären. Ja ha, vad har ni haft på er idag då?

Helgen sa bara swisch!

I torsdags natt kom mannen hem ifrån London, sen var det plötsligt måndag. Vad hände däremellan liksom!? Jag har i och för sig hört det benämnas som helg. Nåväl. Swisch sa det i all fall! Bilden visar några av de fina små presenter mannen hade köpt med sig hem till mig ifrån London. Ett jättefint ärtgrönt nagellack ifrån Urban Outfitters, en telefonbrosch och ett svart skinnarmband med en massa kors på som jag tror att vi kommer att få ha tillsammans, för han gilla det lika mycke som jag gjorde. Sen fick jag även ett jättefint halsband med en liten systemkamera i oxiderat guld och svart läder, med en inglasad diamant i linsen. Kanonsött var det! Tyvärr dog batteriet i kameran när jag skulle fota det, men ni får säkert se det en annan gång. Nu har en ny vecka redan hunnit starta, en vecka som jag ska ta tillvara på. Det känns lite som lugnet innan stormen. För i horisonten hägrar nu uppkörning, ungdomskonferens och någon form av 25-års fest. Ha en fin vecka nu!

Kvällens kulinariska överdrifter

Jag tycker att det är roligt att lyxa till det lite ibland. Eller lyxa till det och lyxa till det, överdriva lite snarare när det kommer till namngivandet av maträtter. Jamenar, falukorv och makaroner, hur kul låter det egentligen? Inte så kul på en fredagkväll. Men å andra sidan, hur kul låter då inte cheddarstuvad fullkorns fusilli med ugnsgratinerad dijon falu!? Det låter ju jättekul! Och till det så bjuds det även på en ostreduktion (överbliven stuvning) om så önskas. Kanon! Finresturang i köket ikväll!


Ps. Ja asså jag ljuger inte, det var cheddarstuvad fullkorns fusilli. Dijon var väl den enda överdriften. Vi kan väl kalla det för senap då.

Gosunge!

Gissa vem som har stått och pussat sin spegelbild idag? Men fick mamma nån puss? Nej då.

Seriöst problem med att vara seriös

Desto mer Dylan tar sig runt, tar sig fram och upptäcker nya grejer, desto mer "Nej, nej!" och "Aj, aj!" blir det ju när han testar gränserna. Men jag har ett problem där. Som när han exempelvis precis, ståendes i sin gåstol drog ner en hel hög med sorterad post, så att den blev... ja osorterad och nerdragen. Då tittar jag på honom, skakar på huvudet, viftar med fingret och säger: "Aj, aj!" och försöker att se lite bestämd ut. Jag menar, jag vill ju bara lära honom do's and don'ts inför livet. Men då tittar han upp, rynkar på näsan och ler så pillemariskt mot mig att jag måste vända mig om och bita mig i tungan för att inte brista ut i skratt. Vilket jag i och för sig oftast gör ändå. Snacka om att sända dubbla budskap. Stackars unge. Aj, aj i Dylans värld måste betyda typ: "Spexigt gjort där!". Men jag har en känsla av att det här kommer att reda ut sig av sig självt med tiden. Tyvärr på ett sätt. Den här oskuldsfulla busigheten är väldigt mysig faktiskt.

Dagen i korthet

Började dagen med en mysfrukost tillsammans med mannen innan barnet vaknade, och innan mannen tog sina väskor och for till London. En väldigt fin start på dagen med andra ord!

Sen vaknade Dylan strax efter att mannen hade åkt, för att hålla mig sällskap, och hålla mig sysselsatt. Han är nämligen unstoppable i sin gåstol nu. Och, han har kommit på hur man drar ut kökslådorna.  Ser ni den där oskyldiga, men dock så medvetna blicken som bara går att skymta i ett barns ögon just sekunden efter ett "Nej nej, aj aj".

Sen när Dylan hade ätit sin frukost och somnat om en stund, så skrev jag en att-göra-lista. En punkt är nu avklarad. Resten av dagen ägnades åt att vara ineffektiv och njuta av det vackra höstvädret, med två promenader, BVC-besök och mat hos mina föräldrar. Den elfte oktober tvåtusentio, det var en fin dag vill jag minnas.

Mister mini modell

Fotade Dylan för ett litet tag sen i några av Flatebo.se's fina grejer! Bilder som kanske dyker upp på hemsidan framöver, vem vet?

Ville ha lite retro-känsla sådär i bilderna. Dylan var duktig, tålmodig och... storögd?

 

Flatebo.se drivs av herr och fru Flatebö, och fru Flatebö har även en väldigt pysslig, rolig och trevlig blogg, som återfinns här för intresserade!

Hello from yesterday

Efter att ha gått i mysbyxor hemma och grejat, varvat med körlektioner i typ tre dagar, så var det ganska befriande att faktiskt klä på sig något lite mer genomtänkt igår. Vi var nämligen på ungdomsmöte hela familjen, för jag skulle presentera ungdomsgruppens konstteam, eller konstgrupp som jag från och med denna höst leder. Det kanske låter pretentiöst. Det är det inte. Men grymt kul ska det bli! Jag var även där för att tala om att jag behöver hjälp med dekorationen inför årets ungdomskonferens som går av stapeln 3-7 november. Och hjälp behöver jag verkligen, så som tur var så var det flera som skrev upp sig på att hjälpa till. Temat blir "trädkoja" i år. Och det kan ju sluta precis hur som helst! Så spännande blir det! Nu måste jag passa på att göra mig i ordning lite medans barnet sover. Au revoir!

Premiär i söndags

And he loved it!

IgårIgårIgår

Kände starkt hur inspirationen flödade när jag satte titeln på detta blogginlägg. Nåväl! Igår var en mysig dag! Efter söndagsmötet så åkte vi hem till min lillasyster för lite söndagsfika! Efter fikat tog vi en mysig höstpromenad vi systrar och tog massa bilder, som ni kanske får se sen.

I sin hall har min lillasyster en förträfflig "dagens-outfit-spegel" som hon inte ens använder för att ta dagens outfit i! Har ni hört så tokigt! Så jag avhjälpte genast detta genom att ta en sådär tjugo olika kort. Detta var dock inte det bästa, men det var det roligaste! Eller knasigaste om man så vill. Jag tänker mig att när jag står där säger jag något i stil med: "Vem? Jag? Nej, ja bara står här. Hänger lite. Själv då?"

Cause you carry me

Jag fastnade. När Dylan hade somnat så satt jag uppe och fortsatte med att måla tills klockan var alldeles för mycke. Skäms på mig. Men nu slipper i alla fall den andra skissen vara så ensam.

Kvällspyssel - Cause we dance

En gammal skiss som jag äntligen tog mig tid att färglägga.

Confessions of a grasswidow

När mannen är borta brukar tyvärr alltid ett visst mått av dekadens infinna sig. Speciellt då när det kommer till mitt födointag. Slarvar med att äta ordentligt och äter en massa skräp istället. Men kom igen, vem tycker att det är roligt att laga mat till sig själv? Finns i och för sig säkert nån som älskar det, men jag hör helt klart inte till dem. Mannen brukar uttrycka en viss oro över detta och bunkra upp med mat åt mig innan han åker. Då känner jag mig lite som ett barn. Och det är ju inte så kul. Men, å andra sidan, här sitter jag nu med handen så djupt ner i en påse ostbågar att jag har behövt kavla upp tröjärmen. Dekades var ordet.

Genvägen till denna kvinnas hjärta går genom en kopp te

Jag är gräsänka i helgen då mannen är i Norrköping idag, och i Luleå imorgon och på söndag. Men innan han åkte idag så dukade han upp fika och gjorde te i Koka Blå kannan. Jag tycker om den där kannan löjligt mycke, med tanke på att det är just en kanna vi talar om här. Men den är så fin! Och har en praktisk och smart design dessutom! Och jag tyckte (med viss reservation nu för att vara löjlig) att det var så gulligt att han gjorde te i just kannan. Inte ställde fram vattenkokaren och en låda tepåsar på bordet som vi brukar göra. Nog för att det hade gjort mig glad det med, men han gjorde det i kannan. Det blev liksom finfika. För övrigt så samlar jag lite smått på just Koka Blå servisen, och har nu förutom kannan ett halvt dussin koppar med fat och fem små assietter också. Har inte tänkt samla på matdelen, utan bara kaffeservisen. Åtminstone en assiett till och en gräddsnipa skulle sitta fint också, men då ska de fyndas! Gillar egentligen inte att betala dyrt för gammalt, även om det är gammalt och fint. Men nu ska jag inte sitta här och surra om serviser mitt i natten. Barnet sover sedan länge och så bör även jag göra! Så god natt ifrån södra Uppsala!

Härliga höst!

Blogger, I can't live with or without you

Har försökt i dagarna de två att lägga upp ett bildinlägg, men det vill ju bara inte fungera! Blogger vägrar ladda upp bilderna, jag blir så less! Och inte svarar de på mail heller. Börjar faktiskt på riktigt bli lite sugen på att byta bloggdomän. Men det vore så skönt att slippa det böket. Får se om det blir nå bilder under kvällen eller ej.