lördag 2 oktober 2010

Kvällspyssel - Cause we dance

Image and video hosting by TinyPic

En gammal skiss som jag äntligen tog mig tid att färglägga.

5 kommentarer :

  1. Wow du e så duktig!! Kan man köpa tavlor som du gjort?

    Hur hinner du med allt? Känns som du har tusen järn i elden och jag förstår inte hur du får tiden att räcka med en liten. Blev själv mamma nyligen och mina dagar bara försvinner och jag tycker trots det att jag har att göra hela tiden.
    Hmm planering och prioritering kanske..

    Hur tyckte du att det var de första månaderna? Kan du inte berätta?
    Det är jätte mysigt och helt fantastiskt att vara mamma men så ibland kan jag tycka att de är lite ensamt.
    Men jag försöker njuta i fulla drag och ha lite aktiviteter inplanerade.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Sophia: Hej! Tack för kommentaren!!! Absolut ska man kunna köpa tavlor jag gör! Än så länge har jag dock bara tagit upp privata beställningar, och inte sålt några prints. Men på efterfrågan kan jag absolut göra det! Sen måste jag verkligen styra upp det på allvar med försäljning, det är verkligen på tiden!

    Och hur jag hinner med allt? Det gör jag inte ;-) Men, jag är en evig tidsoptimist, och planerar som om jag hinner allt! Lite sikta mot stjärnorna och träffa trädtopparna-mentalitet kanske? Men vissa dagar säger bara slurp så är de borta för mig med! Och ofta blir det (tyvärr) att jag går och lägger mig rätt sent. Jag är en nattmänniska, eller en människa med inte så mycke sömnbehov kanske.

    Första månaderna va ju mycke att komma in i allt, lära känna sin bebis och vad han var för en liten person liksom :-) Som tur var visade han sig vara en väldigt enkel liten kille att ha att göra med. Sover och äter bra och är glad och snäll, för det mesta! Ensam är faktisk något jag inte känt mig så mycke, men det är klart att det händer. När han är lite kinkig och man är trött. Men det är rätt så sällan. Annars brukar ju öppna förskolan eller bebis café va något många uppskattar. Själv har jag aldrig haft tid, för jag har oftast som du skriver, tusen järn i elden. Men så n är jag :-) Kram och tack för kommentaren!!!

    SvaraRadera
  3. Förresten, hur jag hinner med med en liten? Han får följa med på allt jag gör, och bra barnvakter! Så är det jag gör. Syskon och vänner som håller en stund medans jag grejar. De har hjälpt mig mycke!

    SvaraRadera
  4. Makena: Åh, tackar så mycke frun :-)

    SvaraRadera