tisdag 15 februari 2011

En kommentar angående kommentarerna

De lite större bloggarna skapar ju ständigt debatt och snackisar. En sådan just nu är ju att Clara Lidström på UnderbaraClara har fått en bebis! Grattis till det! Men sedan. Uj uj uj. Sedan har debatten tagit fart i hennes kommentarsfält och på andra bloggar angående valet eller ickevalet att skriva ut barnets kön. Jag tycker att detta är intressant. Hon har ju faktiskt inte uttalat någonting kring det själv. Varken att hon medvetet inte berättar om det blev en flicka eller pojke, eller berättat just det, om det blev en flicka eller pojke. För mig kvittar det så länge hon inte kommenterat det själv, och kan lika gärna vara en integritetsfråga för allt vad jag vet.

Det som däremot får mig att reagera, till och med göra mig illa till mods, är alla kommentarer med hejarop. Som att folk har någon aning!? De skriver typ: "Älskar att du inte berättar könet! Hen är så söt!". Genusdebatten har blivit så skruvad, och könet är istället ALLT det talas om. Eller snarare könets ickevarande. Har man inte misslyckats lite då när allt istället handlar om just könet. Hamnar ibland på någon utpräglad genusförälders blogg och vet aldrig om jag ska skratta eller gråta!? Stackars deras barn om de mot all förmodan skulle gilla det livsfarliga Hello Kitty, och vara tjej! Nej det går ju inte! Så stereotypt! Är du däremot kille så är det heeelt okey. Till och med bra att gilla Hello Kitty! Eller om sonen till starkt genustänkande föräldrar skulle vilja ha en Spindelmannen tröja! Åh du store! Folk kan ju då tro att det är VI som satt på honom den, av tvång! Könstvång!

Nej. Det blir ofta väldigt löjligt istället. Åt andra hållet. Precis som alla hejarop i kommentarsfältet på Claras blogg. Hon har inte kommenterat barnets kön. Men det är ju däremot ALLT de som förespråkar detta genustänk kommenterar om istället. Eftersom hon inte själv har någon uttalad avsikt, så låter jag det vara osagt om det är en lyckad eller misslyckad strategi. Söt är den i alla fall, hennes bebis. Och hon har skrivit att allt gått bra och att de mår bra. Så jag funderar. När då detta, det viktigaste är etablerat. Är det okey då att undra om det blev en flicka eller pojke? Nej just det. Då dömer jag barnet. Stoppar in det i ett fack. Eller är det inte bara precis lika naturligt som att fråga om allt har gått bra? Det tycker jag i alla fall. Om könet ändå inte spelar någon roll, kan man ju fråga och tala om det. Eller?

7 kommentarer :

  1. Apropå detta - kom ju just artiklar om att en studie i Uppsala visat att kvinnor som föder pojkar i större utsträckning är nedstämda efter förlossningen. Det var allt som studien pekat på. Men journalisterna ska så klart spetsa till det och skriver rubriker som "pojke gör mamma ledsen" och antyder att allt skulle handla om att mamman är besviken för att hon får en kille. Detta p.g.a. att man ser motsatt situation i länder där kvinnor har låg status som i Kina och Indien. Ibland undrar man om dessa journalister inte har någon yrkesintegritet alls eller om de bara är, ja inte så smarta. :P Skulle tro att skillnaderna som finns beror på något hormonellt, eller i.a.f. kemiskt i kroppen men att detta kanske trumfas av statusen i att få en pojke i länder där kvinnor verkligen har lägre status.

    Jag är i.a.f. väldigt glad för min lilla kille. :) Visst har jag väl tänkt att det skulle vara kul att få en flicka en dag men när barnen väl finns är de ju individer och då känns könet inte viktigt. Dessutom har jag en rätt naturlig syn på det här med kön. Om man utgår från barnet behöver man inte slå knut på sig själv för att försöka påverka åt något speciellt håll. :)

    SvaraRadera
  2. Ja men se där, vi tyckte ju nästan lika! :)
    /Anna

    SvaraRadera
  3. Haha, ja precis! Har tänkt precis samma sak när jag läste förbi lite i hennes kommentatorsfält.
    Bra skrivet!

    SvaraRadera
  4. Ja men tack! Tack för att du skriver det. Att någon säger det. Bra
    /jossi

    SvaraRadera
  5. Håller med. Barnet är ju inte könslöst, sen är det väl hennes val om hon vill skriva om det eller inte. Jag tycker ibland genusfrågan blir så extrem, vår inte en tjej vara tjejig osv? Barn är som barn är mest helt enkelt och vi måste respektera dem oavsett om de gillar Hello Kitty eller Spindelmannen eller något annat krimskrams ;-)!

    SvaraRadera
  6. Jag tycker du skriver såå bra! Du formulerar mina tankar på ett klockrent sätt - tack! Kram Anna

    SvaraRadera