Hur det gick

Jo ni undrade hur det gick för dem att sova i samma rum. Det gick kanon! De sover i samma rum i natt igen. En gång fick jag gå in och ge Daisy nappen när hon vaknade, men Dylan sov igenom det. Så skönt! Igår la vi Dylan först, ikväll la vi Daisy först, bara för att testa vad som är lättast. Samtidigt var ingen hit i alla fall, det testade vi första gången igår. Tror det var enklast att lägga Dylan först, han sover djupast så om hon gnyr lite innan hon somnar så störs han inte så mycket av det. Om hon inte börjar stortjuta förstås, som vid första läggningen igår. Då satt han upp i sängen och sa ganska bestämt: "Mamma! Daisy, Daisy!" Ungefär som, men hör du eller! Haha! Jorå, jag hörde. Så jag tog ut henne, och sen när han somnat så gick jag in med henne igen. Hon gnydde lite men somna rätt fort och han bara sov. Gullungar! Hoppas det får fortsätta att gå bra! Jag plockar bort hennes bebiskorg ifrån vårt rum nu i alla fall, den är ändå nästan för liten. Skulle det krisa så får vi väl ställa upp resesängen på vårt rum då, men vi hoppas på att slippa det. Och hoppas på ännu en god natt!

Sleep in heavenly peace

Nu tänkte jag skriva lite om små barn och sömn. Inte för att jag är någon expert på området, utöver att jag är mamma till en tvååring och en sexmånaders då, utan för att jag ofta får en hel del förfrågningar om det. Och orsaken till att jag ofta får frågor angående detta är förmodligen då för att jag har två barn som sover väldigt bra. Både på nätterna och på dagarna. Och för att det enligt mig inte är ren och skär slump, utan något jag verkligen har gått in för och jobbat målinriktat för. Så med det sagt, så tänkte jag skriva lite kort om det.

Baby Wise.
Många frågar mig vad det här "Baby Wise" är för något, och det ska jag svara på. Baby Wise är en bokserie, skrivet av Gary Ezzo & Robert Bucknam. Framför allt då den första boken, den om bebisens första tid, amning och sömn, och hur de påverkar varandra. Baby Wise lär ut en metod, eller snarare hur man får rätsida på bebisens mat- vaken- och sovrutiner direkt från de första veckorna, och hur det sedan påverkar barnets sömnvanor framöver. Den lyfter främst fram "Parental guiding" typ "Föräldraledd vägledning" på svenska. Alltså att hjälpa barnet in i en rutin, och inte anta att det är något som faller sig naturligt. För det gör det oftast inte. Lite vägledning i rätt riktning behöver de allt de små liven. Sen så är en annan grundläggande sak Baby Wise lär ut ordningen på bebisens aktiviteter, grundläggande indelade i Matning, Vakentid och Sömn. Och att de ska infalla just i den ordningen också. Det första som händer när barnet vaknar är att det äter, följt av vad man än gör när det är vaket och aktivt, följt av sömn. Och så hur goda tidsintervaller där emellan ser ut. Ej att förväxla med schemalagd amning. För Baby Wise styrs inte av fasta tider, utan bebisens signaler i kombination med goda tidsintervaller. Det är grundläggande Baby Wise.

Hur vi har gjort.
Jag läste Baby Wise innan Dylan föddes, då på engelska, nu finns den även på svenska. Jag läste den för att ha lite kött på benen innan jag satt mitt i bebissmeten, och jag valde just den boken för att jag kände andra som hade så goda erfarenheter av den. Och nu har även jag god erfarenhet av den! Vi följde så gott vi kunde råden man fick i boken, och det som är så bra med den tycker jag är att den verkligen också trycker på sunt förnuft. Och att hitta sin egen väg, man behöver inte följa slavsikt, men åtminstone grunderna. Boken säger också att om man följer rutinerna och råden i boken så bör barnet sova förbi nattamningen mellan vecka åtta och tolv ungefär, och det stämde för oss med båda barnen. Dylan har sovit hela nätter från sju veckors ålder. Då innebar det mellan midnatt och sex på morgonen ungefär, men sedan har det ju bara blivit längre och längre. Det samma gäller för Daisy. Tryggheten rutinen ger dem gör det lättare för dem att hitta in i en naturlig dygnsrytm. Och tro mig, det kan vara en del jobb i början att hålla lite koll på tider, och trösta istället för att amma varje gång barnet gråter, men det är så värt det sen! För när man väl har ett barn som sover hela nätterna känns det där lilla mecket i början som en fis i rymden, ursäkta min franska.

Sömn.
Med det sagt om Baby Wise så kommer det ju en bit till. När barnet inte vill sova. Eller vill och vill, här måste jag flika in en sak. Jag kan bli lite matt ibland när föräldrar talar om allt som deras små bebisar vill och inte vill. För sanningen är den att de inte vet vad de vill. De känner en känsla, de reagerar på den. Och vi som föräldrar vänjer dem vid saker. Som att jag vande Dylan ett tag att bli gungad till sömns. Det var inget han ville, det var en lösning jag tog till när han inte ville somna och jag inte orkade att försöka lägga om honom flera gånger. Tillslut hade han vant sig vid det. Och ville inte somna utan att jag bar på honom. Sen insåg jag ju efter ett tag att det var ohållbart att hålla på så, och fick då vackert ta smällen av att vänja honom av med det. Jag ville ju att han skulle kunna komma till ro själv, i sin egen säng och somna där. Det ser jag som lite av en förälders skyldighet att lära sina barn. Hur tidigt man gör det är väl upp till var och en, men jag tror att det är lättare om man gör det någorlunda tidigt. Sen är ju alla olika, men jag mår som bäst om jag får sova ostört, en hel natt i min egen säng. Det vet jag gör mig till en bättre förälder för mina barn, som orkar mer. Tro mig, jag har sett skillnaden i mig själv efter bara några dagar med nattvak vid sjukdom och liknande. Jag överlever, men jag är inte mitt bästa jag.

Avslutningsvis.
Sen är ju det här med att få barn att sova ett helt kapitel i sig. Hur mycket ska de gråta innan man tar upp dem? Och andra frågor. Det tror jag inte att det finns något facit på. När det gäller gråt så tror jag dock att man inte behöver vara så rädd för det. Man måste i alla fall ge barnet en ärlig chans att hinna lugna sig och somna själv. Om de ska lära sig. Man hör ganska fort efter en stund vilken typ av gråt det är. Om det lugnar sig lite, lite eller om det bara är total panik. Då får man väl plocka upp barnet och lugna det, och sen försöka igen. Jobbigt i början, men när de sen lär sig så är det så skönt! Daisy var mycket enklare tycker jag. Inte för att hon var en lugnare bebis, snarare tvärt om. Utan för att då hade jag hållt på med så mycket extra meck med Dylan redan, gungat, filtar för mörker och så vidare. Så jag hade nog fått mecka-av-mig lite tror jag. Henne har jag nästan från början bara lagt ner och låtit henne somna in själv. Klart det inte alltid funkar, men oftast. Ibland räcker det med att gå in någon gång och ge henne nappen igen, inget mer. Inte ta upp henne och hålla på och då störa insomningsprocessen, utan bara ge nappen eftersom vi använder napp, och så somnar hon tillslut. Så det var det om det! Har ni frågor kan jag svara i kommentarsfältet till detta inlägg i den mån jag kan svara på frågan, och i den mån jag hinner! Hoppas något av detta var till nån hjälp för någon!


Ps 1. Baby Wise på svenska finns att köpa här. Vi finns till och med ett par rader i förordet, men bara för att ha det sagt, jag tjänar absolut ingenting på att skriva om detta! Jag gör det bara för att det har hjälpt oss, och det kanske kan hjälpa någon annan med!


Ps 2. Jag har skrivit lite om det här förut när folk har frågat, två tidigare inlägg är länkade under kategorin "Baby Wise".

Tonight's the night

I natt är det premiär. Barnen sover nämligen i samma rum i natt! Ja, fast i var sin säng då såklart. Spännande! Får se hur det går, sover gör dem i alla fall sen några timmar tillbaka! Två läggningar blev det dock innan de somnade, men sen dess har det varit knäpptyst där inne. Hoppas det går bra, vore så skönt att få tillbaka sitt rum. Slippa smyga, kunna ha tänt tills man lägger sig och inte viska och säga "Schhh!" och "Va sa du?" hela tiden. Dylan flyttade ut när han var runt fem månader, och det gick hur bra som helst. Daisy är sex månader nu, men denna gång var det ju lite mer speciellt eftersom Daisy inte har något eget rum att flytta in i, utan deras gemensamma. Hon sover redan där om dagarna när hon sover, så har jag gjort för att vänja dem båda lite, och det har varit problemfritt. Men natten kan ju vara lite kinkigare, och att somna samtidigt utan att störa varandra. Men nu sover de som sagt vad i alla fall, och jag borde göra det samma!

Dateday

Igår var en riktigt fin dag! Jag och mannen hade nämligen en datedag! Så efter lunch så lämnade vi de här två små godingarna med deras mormor och morfar och åkte ner mot stan.

Efter lite shopping så gick vi sen till Hotell Gillet och tog en afternoon tea. Så mysigt! Scones med grädde och hallon-rabarber marmelad, småkakor och bakverk tillsammans med deras egen teblandning. Perfekt att komma in i värmen till efter en stund ute i kylan.

Sen blev det lite mer shopping tills hungern tillslut förde oss till kvällens restaurant, Il forno italiano. Supergott, och mycket bra service! Och i gammal mysig miljö dessutom, gör ju halva grejen.

Och sedan avslutade vi det hela med att dra en bio. Senaste Mission Impossible. Bra faktiskt!

Runt midnatt var vi sedan hemma igen, lite trötta men mycket glada! Och otroligt tacksamma för att vi fick ha en så fin dag på tu man hand! Fick verkligen ny energi och glädje av det! En liten paus i vardagstugget. Mer kärlek åt folket helt enkelt! 

Torsdagstema - Hundar

Denna veckas torsdagstema var hundar. Jag körde på den första idén som kom upp i mitt huvud, nämligen den att vissa hundsorter får en att tänka på en vis typ av människor. Och att människor väldigt ofta när de väljer hund, komiskt nog väljer en hund som påminner om sig själv på något vis, antingen till utseende eller karaktärsdrag. Och så kom jag att tänka på att om Elin Kling skulle vara en hund, ja då skulle hon definitivt vara en afghanhund! Dem är ju så look-a-like! Så på det viset blev det.

Och här är Elin Kling som afghanhund! Nedan ser ni referensbilderna jag använde.

Visst är de lite lika va, Kling och afghanerna.

För länkar till fler torsdagsteckningar, klicka in hos smäm!

Formex - del 3

Här kommer den alltså, min favoritmonter. Vet inte riktigt varför, men jag bara fastnade för så mycket där. Inte som att jag skulle vilja bo i montern som den va, men så mycket av grejerna kändes så lättplacerade och skulle utan broblem kunna få komma och flytta in hemma hos mig. Vi tittar lite närmare!

Fastnade direkt för den sköna mixen av grejer!

Även här stickade lampskärmar i massor! Fint mixat med lampfötterna tyckte jag! Och så älskar jag den stora stickade rottingpuffen i bakgrunden. De dök också upp lite var stans på mässan, vet att även Åhléns har fått in något liknande. Och missa inte de söta pallarna med handtag till vänster, jättefina! De trebenta i skinn till höger var ju också tjusiga. Och de överdimensionerade korgarna. Nej nu fortsätter vi!

Asså kolla! Va snygga de där stora stickade korgarna var, i kombination med puffen dessutom. Give me! Och kelimmattan under, med olika långa remsor. Mmm...

Vet inte om jag skulle vilja ha den här, kanske men oavsett, hur kul!? Sydd av tillvaratagna jeans-tags! Återbruk när det är som roligast! 

Ännu mera återbruk! Stickade tröjor som blivit kuddar, mattor, sittpuffar och plädar. Smart, och en del riktigt snyggt dessutom! Lampklasen var också söt!

Som sagt vad, en hel del stickade lampskärmar. Och andra trevliga lampor med för den delen! På det hela taget en snygg monter! Hade jag haft en möbelbutik hade ett inköp varit farligt nära! Men, en dag kanske. Kul att njuta och inspireras i vilket fall som helst!

Jag har fortfarande en hel del osorterade Formex-bilder kvar. Får se om de dyker upp framöver!

Formex - del 2

Här kommer lite fortsättningsbilder ifrån Formex!

Första montern vi snubblade rakt in i var Madam Stoltz. Väldigt fin monter tyckte jag, en stil som faller mig rakt i smaken. Lite industriellt, men inte överindustriellt, utan känns fortfarande mysigt.

Fint! Trä, brunt glas och lite zink. Älskart! Stickade lampskärmar såg man lite överallt också, ett enkelt pyssel om man skulle få lust!

Sen var ju det här robusta träbordet så fint också! Lite opraktiskt när man har småbarn kanske och behöver torka bordet flera gånger om dagen, men inte mindre fint för det!

Ja och här ser ni mitt pysselrum då! Eller ja, Madam Stoltz variant av mitt pysselrum. Älskar det sorterade kaoset, det inbjuder i alla fall mig till kreativitet.

Sen så traskade vi vidare rakt över in i Olsson och Jensens monter. Även här stora fina gamla industrifönster. Give me! Inte för att jag vet vart jag skulle göra av dem i vår fyra. Eller jo, ett litet skulle jag nog kunna göra av någonstans.

De hade så mycket härlig äkta vintage med sig! Och alla de orangea klistermärkena ni ser, det är butiker som har reserverat de unika föremålen. Tydligen brukar Leila Lindholm va en hejare på att vara snabb och boka upp mycket. Kuriosa, visste ni föresten att hennes pappa är lilla Pelle ifrån Saltkråkan. Jo men visst är det så!

Sen gled vi förbi en monter som var lite för shabby för mig, men jag kunde ändå inte låta bli att stanna till och dofta på deras syrén. Och som den doftade då! Skolavslutningar och lätta kläder doftade den!

Lite längre bort kom vi till ruffa Trademark. Väldigt rufft, men fint! Måste dock absolut blandas upp med en mer personlig stil enligt min mening, annars blir det väldigt ohemtrevligt. Men USA-pallen, den kan absolut få flytta hem til oss. Typ in på Dylans rum. Komsi-komsi...

Mässans satsigaste golv hade de med! Fint!

Sen kom Nordals stora maffiga monter! Dock måste jag säga att jag var något besviken på den faktiskt. Den var inte inredd med så mycket finess och tanke tyckte jag, även om grejerna är väldigt fina!

De här till exempel, takkronor i glada färger gjorda av trä. Gav mig en tanke på ett roligt pyssel. Tänk att spraymåla en hel kristallkrona i en färg. Ifall man nu skulle råka ha en kristallkrona över någon gång i framtiden. Eller takhöjden för att hänga den.

Annars tycker jag att Nordals små ramsamlingar är fina! De skulle dock gärna få finnas som något större.

Random bild på fin monter. Tror det var Hübsch, men jag ska låta det vara osagt.

Otto hade fina lampor av avsågade buteljer. Riktigt snygga, och dessutom återbruk! Kalas!

Supersatsig monter av PB Home. Som en chic butik. Fint att blanda upp, men lite för romantiskt för mig i sin helhet. Deras montergolv var dock också riktigt fint!

Mer PB Home. 

Jag har en del bilder kvar, så det blir nog ett inlägg till. Bland annat ett för mig tidigare okänt företag som jag faktiskt måste säga tog hem pris för bästa monter enligt mig. Ska försöka få upp det under morgondagen.

Formex - del 1

Det blev så mycket Formex-bilder, så jag tror vi får ta och dela upp det lite grann! Och sägas bör ju att jag inte är någon som helst trendexpert, det finns det andra som är. Så det här kommer inte att bli någon djupgående trendanalys av kommande säsong, utan bara lite av det som inspirerade mig, och som fastnade framför linsen. Här kommer första bunten!

Rutinerad småbarnsmamma som man blivit så var det första jag gjorde att knäppa några provbilder och kolla så att inte någon liten filur hade varit på kameran och mixtrat med inställningarna. Och tur var väl det! För det var det någon liten filur som hade! Hur tråkigt är det inte annars att fota en hel dag på dåliga inställningar, och upptäcka det först efteråt. Nu, mot mässan!

Första stoppet var temautställning i entrén, designad av Synnevö Mork. 

Att det är mycket trä som kommer nu är det ju ingen tvekan på, och det är så kul tycker jag! Och snyggt att blanda både det ljusa obehandlade träet med patinerat mer åldrat trä.

Skalbaggar är ju alltid snygga! Håller som bäst på att göra några fler prints till hemmet just nu!

De här är så fina också! Och i kombo med Ylva Skarp, dubbelfint! Man skulle ha en svarv alltså...

Ljust, fräscht, enkelt och snyggt!

Och uppstoppade djur, horn och gamla troféer som är min nya kärlek. Gärna i kombinarion med snygga planscher av biologisk typ, eller skolplanscher. Här allt i en härlig mix tillsammans med träet!

Dova lite smutsiga pasteller, vårens färgskala enligt expertisen. Känns ju inte så otroligt ologiskt. Tänker nästan lite "nähäää". Lika förvånad som man blir när det kommer vinrött, smaragdgrönt, bärnsten och senapsgult till hösten. The colour circle of life.

Sen var det bara att veckla ut den stora kartan och bege sig in i Formex monter-djungel. Tyvärr funkade deras app rätt dåligt, hoppas de tar till sig av kritiken till nästa gång.

Gårdagens nöje, dagens jobb.

Hade det så fint igår på Formex tillsammans med min syster! Känner mig peppad, inspirerad och imponerad! Många som hade gjort så snygga montrar! Nu har jag cirka trehundra bilder att gå igenom, så under tiden får ni hålla till godo med mina iPhone-bilder.

Going to Formex baby!

Idag ska jag hänga på Formex med min syrra hela dagen, hur kul!? Mannen tar barnen och jag och syrran får en dag att bara skrota runt bland själsliga förlustelser och inspiration! Nu har de flesta stora bloggar redan bombarderat ihjäl en med Formex-bilder, men ändå, räkna med ett inlägg sen!

Long time no list

Snor som vanligt snodd lista. Lista som besvaras med allenast ett ord.

1. Var är din mobiltelefon? Badrummet.
2. Var är din andra hälft? Jobbet.
3. Ditt hår? Oborstat.
4. Din mamma? Hemma.
5. Din pappa? Jobbar.
6. Det bästa du vet? Familjen.
7. Din dröm i natt? Skadedjur.
8. Din dröm/ditt mål? Osjälviskhet.
9. Rummet du är i? Vardagsrumet.
10. Din hobby? Skapande.
11. Din skräck? Tragedi.
12. Var vill du vara om sex år? Där.
13. Var var du igår kväll? Tvättstugan.
14. Vad är du inte? Tystlåten.
15. En sak du önskar dig? Hus.
16. Var du växte upp? Uppsala.
17. Det senaste du gjorde? Åt.
18. Dina kläder? Halvpyjamas.
19. Din tv? Av.
20. Ditt/dina husdjur? Obefintliga.
21. Din dator? iMac.
22. Ditt humör? Gladtrött.
23. Saknar någon? Mannen.
24. Din bil? V70.
25. Något du inte har på dig? Strumpor.
26. Favoritaffär? Internet.
27. Din sommar? Längtar.
28. Älskar någon? Flertalet.
29. Favoritfärg? Många.
30. När skrattade du senast? Idag.
31. Grät senast? Glädjetårar.

Torsdagstema - Gammal och ny

Till den här veckans torsdagstema, gammal och ny, har jag valt att teckna en bild på vår familjs nyaste tillskott Daisy. Och på en gammal del av vår familj, den äldsta på den här sidan om släkten faktiskt, min farmor. Jag har ritat av ett fotografi taget av mig i somras när Daisy var nyfödd, första gången min farmor höll henne.

Så denna torsdagsteckning tillägnar jag min farmor. Min älskade farmor. Hon är inte bara farmor för mig, hon är min vän också. Nästan som en slags själsfrände. Vi är rätt lika hon och jag, om än formade av olika tider. Vi är pratiga, lite småskojiga och så lite retsamma. Men bara sådär lite lagom såklart. Och så uppskattar vi båda en klurig lösning på något praktiskt problem, eller ett spännande pysselprojekt som innefattar att ta tillvara på något gammalt. Som när jag berättade min idé om att färga över en gammal matta för henne. Det gick hon igång på direkt, trots att flera andra jag presenterat idén för slagit bort den direkt som för mycket bök och för mycket jobb. Hon berättade om en matta hon och farfar köpt till sin första lägenhet när de var unga. Och hur de fått en kaffefläck på den som inte gick bort. Då hade hon färgat den mattan minsann.
Över huvud taget så har hon lärt mig mycket om att spara och ta tillvara, lappa och laga snyggt. Så att det nästan inte syns. Dessutom så är vi lika småknäppa båda två, men förhoppningsvis på ett bra sätt. Som när jag efter att ha sovit över i hennes vardagsrum en natt frågade om jag inte kunde få sno ytterspetsen på hennes gardiner till min brudklänning. Då titta hon inte frågande på mig, utan hon gapskrattade och sa, hur skulle jag kunna säga nej till dig. Det är klart att du får. Det är verkligen min farmor det, och jag älskar henne.
Sen är hon en riktig toppsnäcka också! Så fräsch och snygg för sina snart sjuttiosju år. Hon lägger håret på spolar så gott som varje morgon och matchar kläder och accessoarer med omsorg. Trender har hon bra koll på med. Och så gillar hon min man, det tycker jag är roligt. Senast nu på julafton så puffade hon till mig i sidan och pekade på mannen som satt en bit bort. Visst är han väl stilig sa hon till mig lite i smyg. Ja det är han svarade jag. Men bäst av allt är att han är fin på insidan. Om han är, svarade hon då. Så kort och gott, jag totalälskar min farmor! Och det bästa av allt, jag vet att hon älskar mig med.

Sammantaget, en fin dag.

Har haft en redigt fin och skön dag idag! En vanlig tisdag liksom. Inte bara fick jag sovmorgon imorse och hann duscha innan Dylan vaknade, utan mina underbara ungar tog sin eftermiddagslur samtidigt också. Så en liten mamma hann både pyssla lite och avnjuta sitt favorit-te tillsammans med kärleksmums som mannen bakat. I lugn och ro! Guld värt. It made my day!

Sen fick vi fina middagsgäster också. En av Dylans absoluta favoriter, Daisys gudfar Joel kom. Och fina Milla också, hon går inte av för hackor hon heller! Och mannen lagade smarriga biffar i tomat och paprikasås, och potatis och rotfrukter i ugn. En mycket fin kväll med andra ord! Nu ska jag dyka huvudstupa ner i kudden, ettårskalas vankas imorgonbitti. Klockan tio, hur ska det gå för sjusovare som oss!? Dylan som gick upp klockan elva idag liksom. Ingen ordning på oss. Eller jo lite, jag kom faktiskt på att jag hade BVC-läkartid imorgon klockan elva, så jag hann omboka den som tur va. För imorgon är det ju party hos Alida!

Vi photoboothar oss lite

Nyduschad mamma, nyvaken son. Dags att borsta håret, hoppa i kläderna och slänga på sig lite smink så här runt lunch kanske? När ni andra vettiga människor redan har varit igång ett par timmar...

Min son sjusovaren

Han sover fortfarande. Dylan. Och klockan är snart elva! Jag måste ju gå och väcka honom. Han var uppe lite sent igår då vi hade folk här, och han är verkligen en sån som tar igen sig dagen efter om det blir sent kvällen innan. Han vill ha sina sovtimmar liksom. Men om jag inte väcker honom nu så kommer han ju snart att ha vänt på dygnet. Daisy vaknade vid nio idag, så hon har hunnit äta frukost och somna om för sin förmiddagslur. Därför tar det väl lite extra emot att väcka den snart tvååring som sover, jag har lägenheten för mig själv en stund. Jag har ätit frukost i lugn och ro, och hunnit röja lite efter igår. Ska jag ta en snabb dusch också? Det är frågan. Jo men jag gör det! Jag bara gör det! Laters!

Update: Jag har duschat, han sover fortfarande! Nu plockar jag upp honom!

Ibland bloggar jag

Ursäkta lite dålig uppdatering här på bloggen för tillfället! Håller på lite med ett sidoprojekt just nu som tar en del tid, ni kanske får se lite mer av det sen. Annars så har vi ju haft sjukstuga här hemma, men nu är alla tack och lov bättre! Finbesök har vi haft också av bästa familjen Andersson i hela Sverige! Och tag då i beaktande att det med största säkerhet finns en hel del kandidater till den titeln, men de faller alla innan målsnöret. Vi känner de finaste! Och när de var hemma hos oss och bakade pizza igår så var vi tio pers i vårt lilla kök, så mysigt! Idag har vi varit i kyrkan på söndagsgudstjänst följt av kyrkkaffe med samma fina familj som gästade oss igår, plus de vi firade nyår med, plus några till. Och så resten av församlingen också då såklart. Sen var vi på ettårskalas på Solstrålevägen! Älskar att umgås med nära och kära! Imorgon börjar en sån där schemalagd vecka, en sån då det inte lämnas så väldans mycket utrymme för spontanitet. Men de flesta av de schemalagda aktiviteterna är av den trevligare sorten, så det ska nog gå bra ändå! Frid.

Fäbless för roliga annonser

Senaste fyndet i min "roliga-annonser-samling". Denna gång från Blocket.se. Älskar den skönlitterära tappningen på annonsbeskrivningen! Inte ett dugg informativ liksom. Mått, material, vad är det för något? Det viktiga här är att den är dansk, och att danskar konstant är berusade och dör i förtid. Tydligen.

Sen så har vi den här annonsen. Det mest förbryllande med den är ju inte annonstexten som säger typ, den är ful, och trasig. Utan att folk faktiskt budade på den! Got to love Tradera!