Johanna Gilan

Minns ni bordet jag fixade för ett tag sen? Betsen jag hade på var inte lackbets, alltså inte så stryktålig. Det visste jag, och jag hade tänkt att klarlacka bordsskivan över betsen sen för att skydda den. Men saker kom emellan och ett köksbord är inte helt lätt att undvara hur länge som helst, så det blev att vi började använda det. Och det gick ju bra, till en början.
Sen en dag, efter ett bullbak som jag väntade lite för länge med att städa upp efter så började förfallet. Lite av degen hade hunnit stelna på bordsskivan och satt som berget, så utan att tänka efter så sprayade jag bara på ett av de lite starkare rengöringsmedlen vi har hemma för att få bukt med det. När jag sprayar på det så känner jag direkt på lukten att det innehåller lösningsmedel, men då är det för sent. Jag drar lätt med disktrasan över det och ser hur betsen börjar följa med, och bara oh no. Jag låter det vara och hoppas att det ska torka och stelna igen. Men nej. Istället förvandlas bordet till baksidan av en post-it lap. Lite lagom klibbigt sådär, vilket resulterar att trycksvärta från tidningar, tröjludd och servetter börjar att fastna på det. Nice. NOT!
Så idag tog jag tag i mig själv och gjorde om och gjorde rätt. Slipa ner det nästan trärent igen, betsa sen torka och så lack på det. Och så bra det blev! Att jag inte bara gjorde det färdigt från början, då hade jag sluppit göra om det. Men, lesson learned.