Igår kväll var en mycket märklig kväll, av flera orsaker. För det första så somnade Dylan i min famn när vi satt i soffan och sjöng vaggvisor. Han bara däckade, strax innan åtta. Och han brukar kunna vara vaken i minst 30-40 minuter till. Och han somnar aldrig i min famn, det har alltid varit sängen som gäller, hur trött han än är. Och då sov redan lillasyrran sen tio minuter tillbaka. Så när jag lagt honom i sin säng, det är då det allra märkligaste inträffar. Jag och mannen kollar på varandra och ba: "Vi går också och lägger oss!". Och sagt och gjort, strax efter åtta (ÅTTA!) så hade alltså hela familjen knoppat in! Detta kanske är normalt hos andra, vad vet jag, men inte hemma hos oss det är en sak som är säker det! Jag är värsta nattugglan jag, och har tyvärr dragit med min man lite i fördärvet. Så runt tolv är snarare den vanligaste läggningstiden för oss vuxna här hemma.
Och sen så var det premiär för en annan slags händelse i går natt också. Runt klockan halv två på natten så vaknade vi av små trippande fotsteg över vardagsrumsparketten. Och jag hade just hunnit öppna mina sömndruckna ögon när jag såg ett litet huvud röra sig längs med sänggavelns fotsida. Det var Dylan, såklart. Han har ganska nyss lärt sig att komma upp ur sängen själv, men han har aldrig gjort det på natten förut! Så där kom han, inte det minsta ledsen och utan ett knyst så kröp han upp i sängen bredvid mig. Tittade på mig och ba: "Mamma, kudde". Så jag makade på mig och han la sig på min kudde, och somnade omedelbart. Och jag som själv konstant nattvandrade till mamma och pappas säng när jag var liten tänkte bara: "And so it has begun...". Men i ärlighetens namn, det var rätt mysigt såklart men efter en kvarts buffande och störande av varandra så gav jag upp, plockade upp killen och gick tillbaka till hans säng. Han var fortfarande inte det minsta ledsen så jag vet inte riktigt vad han höll på med, haha! Kanske gick i sömnen? En gång till kom han tillbaka dock, men då gick vi till hans säng direkt och sen sov han och vi vidare, denna märkliga tolvtimmars natt.
KOMMENTERA
Skicka en kommentar