Slow deco

Jag gillar verkligen inredning, och tycker att det är jätteroligt att hålla på här hemma. Och inredning är mer än att alltid ha ett perfekt stylat hem med fluffade kuddar och nya snittblommor i varje vas, tack och lov. Fluffade kuddar har vi aldrig här hemma för övrigt, vår soffa är i ett ständigt kaos som synes ovan, men jag älskar den ändå. Att byta kuddar, kombinera färger och hålla på, det är kul tycker jag. Och inredning är, och ska ju vara just lustfyllt, både att vistas i och att skapa. Det är ju en så påtaglig och ofrånkomlig del av vår vardag, och det gör det ännu mer spännande tycker jag. Det finns överallt omkring oss, oavsett hur mycket eller hur lite genomtänkt den är, och den påverkar oss och skapar sinnesstämningar och associationer. En del jobbar aktivt med den och utnyttjar denna förmåga som inredning har att påverka oss, andra låter den forma sig själv genom mer passiva val. Oavsett vilket så kan man knappast undvika att bli påverkad av trender i någon utsträckning. Och det går ju alltid trender inom inredning, allt ifrån en färg eller ett material till en specifik möbel. Sen så går de trenderna över och ingen vill se röken av dem. På ett par år i alla fall. Och jag vet inte om det bara är jag, men jag tycker att trenderna har blivit tydligare och svängarna snabbare de senaste åren.

En trends livsbana har blivit mer synlig. Den föds och den dör, framför våra ögon. Personligen tycker jag att det är lite tråkigt. Och förutsägbart. Man vet vilka som kommer att ha vad. Man vet att om något blir hett så anammar först den trendkänsliga gruppen det, sen de som ser upp till trendkännarna, strax efter det så anammar de större butikskedjorna och sen är det allmän egendom. Och då vill inte den första gruppen veta av det längre. Och så börjar det om med nästa grej. Och stressen i det, att vara först eller i alla fall tidig med det senaste, den stjäl fokus ifrån det lustfyllda i själva inredningsbiten.

Orden "Slow deco" läste jag någonstans för ett tag sedan. Säkert som titel på något stylingjobb i en inredningstidning eller liknande. Och jag fastnade för de orden, de fick mig att tänka till. För om man vill lämna trendstressen så måste man ju se åt andra hållet, och vad finns där? Vad är motsatsen till trendjakt. Jag tror inte att svaret nödvändigtvis är att se bakåt i tiden. Att ta det som alltid har funkat, jag tror inte att lösningen ligger där. Vart finns det roliga i att alltid tänka så och aldrig tänka nyskapande? Nej jag tror att svaret är att istället för att nervöst titta runt omkring sig hela tiden, titta mer inom sig. Inte strunta i inspiration, men vara mer vaksam på vad jag själv går igång på än på vad som luktar nästa trend. Eller vad någon annan presenterar som rätt. Men man behöver inte heller vara rädd för trender, man kan ha kul med dem och blanda in dem i sin stil. Men viktigast är att lita på sin egen smak och utveckla den. Det tror jag är vägen bort från trendhetsen, och vägen till en mer njutbart, spännande och inspirerande miljö omkring oss.


English: I love interior design. And good design isn't to always hade the perfectly styled couch, which we never have by the way. It's about having fun with it. And this is some thoughts on the stress that chasing trends involve, and the way away from that. Not to look backwards on what's always worked, where's the fun in that? But to look more to our selfes. What makes me tick? Not to quit looking for inspiration, but sooner to look in that inspiration for what excites me, and not for what will be the next big thing. That will make interior design and decoration much more enjoyable, I think.